2016-08-22

MxMo CX: Vinegar // Cheree Cheree



Hooray! Mixology Monday is back after a two month gap and the theme this time is Vinegar. Adam, of the Mr. Muddle blog, is hosting the event. Go over there and read his announcement post to get this theme explained.

On a lunch break, a couple of weeks ago, I picked a whole lot of cherries from a tree outside my work. I came home, put them in the fridge and forgot about them until I reached for the greek yoghurt only to find a bucket packed with past-their-prime cherries. Making a shrub seemed like a good idea.
On the Reclaiming Provincial blog, I found an interesting recipe for a cherry balsamic shrub and the results were great. The shrub is rich in flavor (and color) and has a little extra kick from black peppercorns.
The Cheree Cheree is dominated by ginger and maraschino-like notes of german kirschwasser. The shrub makes a nice accent without being overwhelming. Little goes a long way.
Cheree, Cheree is the hook from, well, Cheree by electro-punk pioneers Suicide. It's the Je t'aime... moi non plus of industrial music and Suicide's 1977 debut LP is truly one of the best albums ever recorded. The duo's singer passed away earlier this summer. So I raise this collins glass and say: Thank you for the music, Alan Vega.


Cheree Cheree

2 oz. kirschwasser
½ oz. lemon juice
½ oz. cherry balsamic shrub
tps. simple syrup
2 oz. ginger ale

Combine kirschwasser, lemon juice, shrub and syrup in a shaker and fill with ice cubes. Shake and strain into a collins glass filled with ice cubes. Top with ginger ale and stir lightly. Garnish with a slice of lemon and maraschino cherries.

2016-08-18

Village Vanguard's Black Magic



Även om jag visste att recepten jag behövde redan fanns i Sippin' Safari så åkte än David J. Montgomerys Professor Cocktail's Zombie Horde fram ett par gånger under zombieprovningen. Det är en trevlig liten häftad bok. Den hade visserligen vunnit på lite färgbilder - eller bilder över huvud taget - men som kronologisk zombiedatabas är den utmärkt.
Av 86 Zombies från 1934 till 2013 upptäckte jag Village Vanguard's Black Magic redan på dom första sidorna och kände att det var något jag ville testa. Jag är torsk på papaya.
Village Vanguard är en jazzklubb i New York City som överlevt till dags dato. Deras Black Magic från 1941 har ingen koppling till Fort Lauderdale-baserade Mai-Kais välkända drink med samma namn och likheterna med en Zombie, som vi känner den, är egentligen inte heller särskilt slående. 
Black Magic är mindre än en "vanlig" Zombie, men fortfarande stark. Och framför allt ganska torr. Den enda delen man traditionell ser som sweet är mintlikören och inte ens den är särskilt söt. Jag gillar att den här blandar rom och cognac, jag gillar att minten ger ett kyligt sting i bakgrunden och jag gilllar att det ligger lite härlig papaya i botten. Men det visste jag ju liksom innan. Black Magic bjuder inte på några överraskningar. Men nu har jag testat den och jag är Nöjd.


Village Vanguard's Black Magic

4½ cl mörk jamaicansk rom
1½ cl cognac
1½ cl limejuice
1½ cl papayanektar
1 tsk vit Crème de Menthe

Skaka med is och sila över krossad is i ett glas (dubbel rocks funkar utmärkt). Garnera med ananas.

(Recept från Professor Cocktail's Zombie Horde, David J. Montgomery, 2013.)


2016-08-02

Zombie (1950)



Vi avslutar vårat zombierace (för den här gången) med den Zombie jag kanske gillar bäst, men som har en lite tveksam historia bakom sig.
Jeff Berry har hämtat receptet från en självpublicerad Barbecue Chef-manual från 1950 där författaren tackar Donn Beach för att ha delat med sig av hemligheterna. Men denna Zombie skiljer sig markant från dom andra som vi nästan kan vara säkra på är Beachcomberoriginal. Den skakas där dom andra mixas. Den innehåller citron - som vi sällan föknippar med Donn - men inga Pernoddroppar. Och den är löjligt enkel att mäta upp.
Det är möjligt att det faktiskt är Donn Beachs recept, men i så fall är drinken specialanpassad för hemmamixare. Och det kan lika gärna vara någon annans recept.
Men i glaset landar ändå en ljuvlig Zombie. Den är friskare och fruktigare än varianterna från 1934 respektive 1956, lite mildare och mer mainstream, om man får säga så. Framför allt är den sjukt välbalanserad.
Så där har vi tre Zombies som mer eller mindre kan tillskrivas Don the Beachcomber: en kryddig, en bitter och en syrlig. Men alla stora och starka och bör hanteras med försiktighet.


Zombie (1950)

3 cl vit kubansk rom
3 cl kubansk guldrom
3 cl Lemon Hart 151
3 cl citronjuice
3 cl limejuice
3 cl ananasjuice
3 cl passionsfruktsyrup
1 tsk råsocker
1 stänk Angostura Bitters

Lös upp sockret i limejuice i en shaker. Fyll på med övriga ingredienser och skaka med en massa krossad is. Häll upp osilat i ett långsmalt glas och garnera med en kvist mynta.

(Recept från Sippin' Safari, Jeff Berry, 2007.)


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...