2017-10-31

Copakabbalah


För ett par år sedan hatade jag allt vad Halloween hette. Amerikanskt jävla jippo. Men nu när min antiådra lugnat sig lite har jag lärt mig att omfamna hela hallaweenkonceptet. Mitt största problem har kanske legat i att vi inte har något officiellt halloweendatum i Sverige, vilket gjort firandet till ett månadslångt jippol. Men men. Do your thing. Jag har inget godis.
Om gårdagens drink var en strävan mot elegans, så går Copakabalah i helt motsatt riktning. Själva halloweentemat, tänkte jag, skulle ligga i färgen. Men istället för becksvart blev drinken lite ljusgrå. Men jag antar att det får duga till att sätta en deppig stämning på en tropisk drink.
Det är selleribitters som hindrar den här drinken från att bli alldeles för laktits söt. Celery Bitters funkar utmärkt med cacacha och vanilj, och då så  även här.
Så. Man kan hata Halloween. Men det är en bra högtid att bli kreativ med spriten. Jag gillar i alla fall den här brasilianska versionen av  Pago Pao Cocktail,
Happy Halloween, you guys!


Copakabbalah

3 kuber ananas, centimeterstora
6 cl cachaca
2½ cl svart sambuca
2½ cl limejuice
1 cl Licor 43
1 stänk Celery Bitters

(Eget recept.)

2017-10-30

London 1888

















Yay! Nu startar allhelgoweenveckan! 
Men hur gör man egentligen en bra halloweendrink? Man kan göra ett spektakel av svart karamellfärg, torris och ätbar röd gegga som rinner nedför glaset. Och det hade jag säkert älskar för några år sedan, men nu känner jag att själva skräcktemat för ligga i inspirationen mer än presentation. 
London 1888 hämtar inspiration från... London, 1888. Året då Jack the Ripper spred skräck i Whitechapel. Den är tänkt att kännas brittisk och klassisk, mörk och gärna lite dekadent. 
Drinken är egentligen en tweak på Death at the Savoy som jag gjorde till nyår, men i slutändan blev det en helt annan drink. Den är ganska söt och blommig, men ändå murrig. Jag har aldrig gjort en drink på Chambord tidigare, och jag blir glad över att det finns hallonlikör som inte smakar saftkalas.
London 1888 avnjuts bäst med en ensam kammarljusstake och ljudet av regn mot försterbläcket som soundtrack.


London 1888

3 cl gin
3 cl Chambord
3 cl citronjuice
½ tsk absint
5 droppar rosenvatten
1 stänk Peychaud's Bitters
4 cl torrt mousserande vin

Skaka allt, utom mousserande vin, med is och dubbelsila ner i ett kylt cocktailglas. Toppa med moussernande vin. Garnera med maraschinokörsbär.

(Eget recept.)


2017-10-27

Ghost of Summers to Come



Plantations Pineapple, även känd som Stiggins' Fancy, var en riktigt kioskvältare när den dök upp på marknaden för ett par år sedan. Och inte för att jag någonsin tvivlade på kvaliteten, men det var när jag äntligen kunde beställa hem en flaska förra hösten som jag fattade att det verkligen var något som saknar motstycke.
Det är inte din vanliga vita ananasrom som aldrig varit i närheten av en riktigt frukt, utan den smakar äkta vara för att... för att den är gjord på äkta vara. Till och med så äkta att det kan vara svårt att hitta själva ananasen i sippen. Den finns där, absolut, men samsas med rommens egna runda smaker.
För mig är det inte riktigt en drinkrom, utan en mycket trevlig avec att bjuda gäster på. Men ett gästspel på bloggen måste den ju få göra. För att få visa upp sig liksom.
Salvia kontrasterar kryddigt och fint mot den söta ananasen, annars är modifikationerna av grundspriten väldigt små i Ghost of Summers to Come. Dom är bara där för att hylla Stiggins' Fancy.
Nu: Stranger Things.


Ghost of Summers to Come

3 färska salviablad
5 cl Plantation Pineapple
1½ cl råsockerlag
1 cl citronjuice
2 stänk Angostura Bitters

Muddla salviabladen i en shaker. Fyll på med övriga ingredienser och skaka med is. Dubbelsila ner i ett kylt cocktailglas. Garnera med ett ytterligare salviablad.

(Eget recept.)

2017-10-26

Aussie Beachcomber AKA Australian Mai Tai



G'day mates!
Ni vet hur det är. Det finns bara EN Mai Tai. Och det finns exakt hur många som helst. Och det var typ förra sommaren som jag satt och scrollade igenom Mai Tai-recept på Wikibooks och hittade Aussie Beachcomber AKA Australian Mai Tai. Alltid med ett AKA så jag vet inte den kallas Aussie Beachcomber ibland och Australian Mai Tai ibland eller om Aussie Beachcomber AKA Australian Mai Tai faktiskt är drinkens namn. Vad som är australienskt med den är också oklart. Någon bakgrund går inte riktigt att hitta. (Och men en snabbsökning i ett annat fönster så ser den ut att ha försvunnit från Wikibooks också...)
Den här drinken ser ut som ett skämt på papper. Det är kryddad rom och det är MYCKET socker och en klick agavesirap på allt, men när allt kommer kring är den inte bara drickbar - den är god på riktigt! Och inte fan vet jag hur det går till, men på något vis påminner den faktiskt om en Mai Tai.

Aussie Beachcomber AKA Australian Mai Tai

6 cl kryddad rom
3 cl Cointreau
3 cl orgeat
1½ cl limejuice
2 kvistar mynta
1 barsked agavesirap

Skaka med iskuber och sila över krossad is i ett dubbelt rocksglas. 

(Recept från Wikibooks.)

2017-10-24

Pago Pago Cocktail


Här kommer den igen: Det är inte så jävla gott med lakrits. Kalla det sambuca eller absint eller ouzo eller vad du vill. Själva ramen... är lakrits, ja.  Men jag jag kan absolut göra lakrits till ett litet gästspel OM JAG MÅSTE. För ja, det smakar ganska gott. I liten mängd.
Typ: Kaffe & lakrits: Funkar nästan  jämt. Ananas och lakrit? Fuck yeah. Lakrits och kakaolikör? U kiddin' me?
Sen har grön Chartreuse en helt annan örtig smakprofil än många andra anislikörer vi talar om idag. Den är i en klass för sig. Men fy fan. Den är är bäst i tikidrinkar.
Grön Chartreuse är svindyrt att beställa genom Systembolaget. Jag köpte min senaste flaska i Tyskland och den var fan inte gratis då heller. Chartreuse är investering. Du betalar mycker för den, men den räcker länge och du hinner ha mycker kul med den. Till Pago Pago Cocktail, till exempel.


Pago Pago Cocktail

3 kuber ananas (centimetertjocka)
4½ cl kubanska guldrom
1½ cl limejuice
1½ grön Chartruese
1½ tsk créme de cacao

Muddla ananased i en shaker. Fyll på med övriga inredienser och skaka med 1½ cl krossas is. Dubbelsila ner i ett cocktailglad.

(Recept från Beachbum Berry Remixed, Jeff Berry, 2009.)

2017-10-23

Ape of Naples



Jag älskar inte lakrits. Det har jag sagt ett par gånger under den här bloggens livstid. Däremot är jag galen i espresso och en bra espressolikör skulle jag ha med mig hem från Milano i våras. Det hade jag bestämt.
Tyvärr var jag helt enkelt inte så jävla nykter i tax-freebutiken på Bergamo flygplats och "espressolikören" jag ryckte åt mig var i första hand en lätt kaffesmaksatt Sambuca. Inte riktigt vad jag tänkte mig.
Men så är det ju ofta med frågan Vad ska jag göra med det här? som dom bästa drinkarna föds. Kaffe och anansas är bästa vänner och här kan till och med lakrits passa in i bilden. 
Med en skvätt vaniljig Galliano blir det såklart många smaker som trängs i en och samma drink, men det är ju så tiki funkar. Du ska kunna känna hela spektrat när drinken glider ner. Och det gör man när man dricker Ape of Naples (som jag uppkallat efter din sista plattan som Coil släppte).
Italiensk tiki? Prego!

Ape of Naples

6 cl mörk jamaicansk rom
2 cl limejuice
2 cl ananasjuice
2 cl Galliano
1½ cl Molinari Caffé
1 stänk Angostura bitters

Skaka med krossad is och häll upp osilat i ett dubbelt rocksglas. Garnera med en orkidé.

(Eget recept.)

2017-10-19

Royal Daiquiri



Jo, om vi tänker på Don the Beachcomber så tänker vi oftast på stora, starka och mörka drinkar. Men ibland blir det faktiskt lätt och lila också.
Royal Daiquiri återfinns, som så många andra glömda tikidrinkar, i Beachbum Berry Remixed och antas vara ett original av Donn Beach från 50-talet. Hade det inte varit för mixa-med-krossad-is-momentet hade jag aldrig trott att denna färgglada och blommiga historia var en Beachcomber.
Parfait amour är en mycket söt likör som innehåller mycket färgämne. Varianten från Bols är den enda som går att köpa i Sverige (eller på finlandsfärjan, har jag noterat) och smakar främst vanilj och rosenblad. Som jag förstått det var parfait amour ett populärt substitut när crème de violette blev svåråtkomligt.
Den blandade resultatet blir lite överparfymerad för min smak, men den gick hem hos sambon som gillar lite mildare drinkar. Och en tjusigt lila drink kommer göra succé på kalaset. Ögat ska ju få sitt också.

Royal Daiquiri

4½ cl ljus kubansk rom
1½ cl limejuice
1½ cl parfait amour
1½ tsk sockerlag

Mixa med 12 cl krossad is på hög hastighet i 5 sekunder. Sila genom en finmaskig sil ner i ett kylt cocktailglad.

(Recept från Beachbum Berry Remixed, Jeff Berry, 2009.)

2017-10-14

Tall as a Tree and Twice as Shady



Hittade en highland 179 kr

KÖP DEN!

Överlycklig för lite bra OCH billig skotsk whisky missade jag att min mor, som just då var i Danmark, också skickade ett sms med texten Inte highland park. Så några dagar senare satt jag en en liter Highland Bird i famnen och visste inte riktigt vad jag skulle göra med den. Den  river och är bitsk och inte alls någon sippvänlig whisky.
Men så är det kanske inte heller din finaste virre du häller i en stor tikidrink. Tall as a Tree and Twice as Shady från Chicago via Imbibe har funnits på min att-blanda-lista i över tre år och nu när den väl blivit av har jag ny favorit bland dom få tropiska scotchdrinkar som finns. Det är klassiska tikismaker, den har oväntad funk från arrak och ställer inga högre krav på din whiskys kvalitet. What's not to love?


Tall as a Tree and Twice as Shady

4½ cl blended scotch
3 cl ananasjuice
2½ cl orgeat
2½ cl citronjuice
1½ cl Bataviaarrak

Mixa med ca 2 dl krossad is på hög hastighet i 5 sekunder. Häll upp osilat i en tikimugg och fyll upp med mer krossad is. Garnera med ananasblad.

(Recept från Imbibe.)

2017-09-15

South Seas Zombie


Den som var med mig förra sommaren minns kanske att jag hade en liten zombieprovning. Eller jag blandade dom drinkarna som antas vara Don the Beachcomber's recept från glansdagarna och sen... sen blev det liksom inga fler. Det är ju synd när det finns så många zombies att testa.
Många zombies har helt tappat kontakten med sitt ursprung, men i en särskild sektion i Beachbum Berry Remixed ryms inte bara Donn Beach's odödliga odöda, utan även en handfull ytterligare drinkar med som tagit tydlig avstamp i originalet.
South Seas Zombie från 70-talets Honulolu är en sån. Man har försökt återskapa en klassisk Zombie utan att veta vad som egentligen är i den. Har blir resultatet tropiskt och stark utan att vara extremt. Den lite större mängden fruktjuice gör den bra för någon som kanske inte vågar sig på en 1934-Zombie. En skvätt söt vermouth i mixen är en oväntat tvist som ger drinken en härlig fyllighet.
Och ett stort plus är att du klarar dig med vilken 151-märkt rom som helst, så du behöver inte söka land och rike och tyska eBay runt efter en flaska Lemon Hart.


South Seas Zombie

3 cl mörk jamaicansk rom
3 cl anansjuice 
3 cl apelsinjuice
1½ cl vit kubansk rom
1½ röd vermouth
1½ orange Curaçao
1½ cl citronjuice
3 cl 151-rom (75.5%)

Skaka allt, utom 151-rom, med krossad is och häll upp osilat i ett högt glas. Toppa försiktigt med 151-rommen.

(Recept från Beachbum Berry Remixed. Jeff Berry, 2009.)

2017-09-14

Sopot Swizzle



- Polska rivieran, då?
...frågade min vännina mig när vi planerade vår årliga weekendresa i början av 2016. Jag bara skrattade bort förslaget eftersom att jag inte visste att det ens fanns något att kalla riviera i Polen. Året efteråt svämmer mitt instagramflöde över av bilder på folk som åker till stranden i Sopot. Och alla älskar det.
Jag har fortfarande inte tagit mig dit, men när någon jag känner gör det önskar jag mig en flaska Zubrówka när hen kommer hem.
Eftersom att jag går på en diet har jag faktiskt inte druckit den här drinken själv. Men jag ville bara få den här idén att sitta innan sommaren var helt finito, så med Sopot Swizzle har jag helt litat på min sambos omdöme. Och vad jag fått höra  ska smakerna vara välbalanserade och passa bra ihop.
En bra rabarberstjälk är viktigt till den här drinken. Den bör vara lite röd och fin och ungefär tumtjock. Grov och grön rabarber kommer vara alldeles för besk.
Och än finns det rabarber att komma över, så kanske hinner jag testa min egen drink när min Whole30 är över nästa vecka.


Sopot Swizzle

 5 cl Zubrówka
2 cl färsk rabarberjuice
1½ cl Berentzen Apfel
1½ cl ingefärssyrup
2 tsk citronjuice
6 droppar Bittercube Bolivar Bitters

Blanda i ett lånsmalt glas packat med krossad is. Rör om kraftigt till glasset blivit frostigt utanpå. Garnera med citronmeliss.

(Eget recept.)

2017-08-30

Sherry Longboard




Sherry.
Inte mitt tryggaste område. Jag använder det i kinesisk matlagning och tapasrätter. Till det sistnämnda hamnar lite i glaset också. Jag har förstått att amontillado är tyngst och smakrikast och favoriserades av Edgar Allan Poe, och söta Bristol Cream är ett engelskt påhitt som man toppar sin Fog Cutter med. I övrigt är jag ute på okända vatten.
Sherry Longboard från Tiki Drinks av Modern Tiki blir min inkörsport till amontilladodrinkar för att den är så enkel. Tre ingredienser och det behövs inte ens en shaker.
Jag uppskattar verkligen drinkar som kombinerar mycket smak med låg alkoholhalt. Sherry Longboard är en sån drink. Lite räcker långt.
Det finns lite honungstoner i sherryn och dom träder verkligen fram på ett härligt sätt tillsammans med ananasen. Att göra drinken på superfärskpressad juice är ett gott råd.
Det här var kul! Mer sherrytiki, tack!


Sherry Longboard

6 cl amontillado sherry
6 cl ananasjuice
3 cl sockerlag

Blanda med krossad is i ett collinsglas och rör om ordentligt.

(Recept från Tiki Drinks, Nicole Weston & Robert Sharp, 2015.)


2017-08-24

Rio Tonga



Oi, amigos! Nu blev det ett långt avbrott igen och jag tänker inte ens försöka komma med en förklaring. Det börjar bli pinsamt.
I skrivande stund är jag jag en och en halv vecka in i en ny omgång av Whole30 och precis som förra gången är alkohol uteslutet genom hela månaden. Till och med i matlagning. Men under sommaren har jag bunkrat några drinkar att posta här tills dieten är över för den här gången. 
Rio Tonga kommer från den lätt slumrande bloggen Colonel Tiki och är en sån där drink som jag velat blanda i flera år, men haft lite svårt att ha alla ingredienser hemma samtidigt. Men en helg i juli hände det och nu har jag en ny favorit bland cachaçadrinkar.
Rio Tonga är ganska perfekt faktiskt. Den är stor och räcker länge, utan att vara för stark eller för utspädd. Egentligen är den ganska låg i alkoholhalt, men den tappar inte komplexitet för det. Grapefrukten ger friskhet (utan lime!) och kryddorna ger ett outgrundligt djup. Selleribitters? Ja, det ser malplacerat ut på papper, men väl i drinken har det aldrig känts mer självklart.


Rio Tonga

4½ cl cachaça
4½ cl vit grapefruktjuice
1½ cl ananasjuice
1½ cl kanelsyrup
1½ tsk spices #2
2 stänk Angostura Bitters
1 stänk Celery Bitters
4 droppar Pernod

Mixa med 2 dl krossad is på hög hastighet i 5 sekunder. Häll upp osilat i ett hurricaneglas.

(Recept från Colonel Tiki.)

2017-07-27

Hell in the Pacific



Kitchen Shamanism ska ju i grund och botten ha fokus på tiki och tropiska drinkar, men i början av sommaren går jag liksom varje år vilse i väldigt svenska trädgårdar istället. Nu måste jag liksom markera att den perioden är över och det gör jag med att langa fram min flaska Lemon Hart 151.
151:an används inte så ofta som jag skulle vilja eftersom att jag inte vet när jag kan få tag i en ny flaska. Men nu ville jag unna mig en högoktanig tikidrink och Hell in the Pacific leverar.
Den har inte särskilt lång historia, utan är Jeff Berrys egen drink från hans Grog Log 1998 och återkommer i Remixed 2010. Den är enkel, men potent och ganska intressant. Rommen och maraschinolikören sticker åt helt olika håll, och det är det jag gillar. Det blir som en pianospel. om man får lov att vara högtravande. Lemon Hart utgör dom tunga mörka ackorden när maraschino och lime är den ljusare melodin. Nog fan blir det harmoni av det.


Hell in the Pacific

4½ cl Lemon Hart 151
2½ cl limejuice
1½ cl maraschino
1½ tsk grenadine

Skaka med en riklig mängd krossad is och häll upp osilat i ett pilsnerglas.

(Recept från Beachbum Berry Remixed, Jeff Berry, 2010.)

2017-07-24

Old New York Cocktail



Okej, det börjar kännas lite fånigt att komma på ursäkter för dom månadslånga bloggavbrotten. Det här gången kan jag försöka skylla på att jag har jobbat och haft semester och jobbat... Och hallå, den senaste veckan har både Tyler the Creator OCH Lana Del Rey släppt nya album. Sånt tar tid att lyssna sig in på.
Men än är det rabarbersäsong. Och en drink jag testade ganska tidigt på rabarbersäsongen var Old New York Cocktail som jag hittade på Cocktail Virgin Slut. Det är en typisk blommig vårdrink och känns inte superaktuell så här på nästan sensommaren, men om man älskar rabarber (som till exempel jag gör) så funkar den ändå.
Först sa min lilla ensamma konservativa hjärncell att den här drinken minsann inte borde skakas, men sen förstod jag att rabarbersyrup inte skulle integreras snyggt genom rörning och med äkta hemmagjord lag (vilket borde vara en självklarhet) blir drinken nog grumlig. Så skaka är bäst, men drinken blir ju då sötare än man kanske väntar sig. 
Men ändå. Jag gillar verkligen den här. Både på vår och sommar och säkert resten av året också om jag har rabarber i frysen.


Old New York Cocktail

4½ cl genever
3 cl torr vermouth
1½ cl rabarbersyrup
1 stänk Peach Bitters

Skaka med is och sila ner i ett kylt cocktailglas.

(Recept från Cocktail Virgin Slut.)

2017-06-30

Soursop Sour



Soursop. Vilket konstigt namn på en frukt. Den kallas vanligen guanabana i svenskan och det låter knappast klokare. Med en smak som är som påminner om ananas, kokos, citron och gud vet vad är den populär frukt ute i världen, men har inte fått något riktigt genombrott på nordliga breddgrader.
Den färska frukten är grön och taggig och gästspelar i vissa svenska fruktdiskar om man har tur. Nektar (alltså låtsasjuice) av guanabana är kanske ännu mer sällsynt och man hittar den lättast i asiatiska livsmedelsbutiker. Jag köpte en tetra senast jag tittade in hos min gamla granne New China Trading (värt ett besök om man är i Eskilstuna).
Soursop Sour dyker upp som ett modernt bonusrecept i Beachbum Berry Remixed. Den faller absolut under friskt-och-fräscht-kategorin och passar bra om man vill ha något lågoktanigt som inte smakar sprit (vi har alla sådana vänner). Det är ganska lite gin i den och väldigt mycket guanabana. Fin som söndagsdrink i solen.

Soursop Sour

4½ cl gin
3 cl sockerlag
2½ cl citronjuice
9 cl guanabananektar
2 stänk Angostura Bitters

Skaka med is och sila ner i ett rocksglas. Garnera med en orkidé.

(Recept från Beachbum Berry Remixed, Jeff Berry, 2009.)

2017-06-23

Smorgasbord Sour



Jag älskar att göra midsommardrinkar. Somrigt och svenskt är ledorden, och det är kanske enda gången på året jag lägger större vikt på att det ska vara just svenskt. 
Och så blir det inte svenskt i alla fall. Snarare blir det mix av danskt, franskt och lite tyskt. Men själva smakerna är dom som finns på ett traditionellt svennigt midsommarbord. 
Det är inte en gurkbitters eller dillakvavit som är som är oddballs i Smorgasbord Sour - det är senapen. Jag har velat försöka mig på senap i drinkar ett tag, men inte kommit dit tidigare. Det kryllar inte av inspiration. Men i dom få recept jag hittar används senapen i väldigt försiktig mängd.
Smargasbord Sour smakar dill och gurka. Senapen är närvarande som ett fränt stick i näsan och det är där jag vill ha den istället för att ta över hela drinken.
Och med det vill jag säga GLAD MIDSOMMAR till vem som nu läser bloggar längre. Jag ska jobba, så ta gärna en nubbe för mig också.


Smorgasbord Sour

5 cl Aalborg Dild Akvavit
2½ cl citronjuice
2½ cl sockerlag
2 cl äggvita
½ barsked dijonsenap
1 stänk Bitter Truth Cucumber Bitters

Skaka först utan is för att bygga upp ett skum. Tillsätt iskuber och skaka igen. Dubbelsila ner i ett kylt cocktailglas. Garnera med en dillkvist.

(Eget recept.)


2017-06-10

Suomi Negroni



Terve! Hoppas ni har en förträfflig Negroni Week. Jag är alldeles för dålig på att uppmärksamma den här veckan i juni trots att Negroni är en av mina favoritdrinkar i den klassiska skolan. Nu ska det göras bot.
Suomi Negroni är ett skämt. Eller den var tänkt att vara ett skämt. För den skojfriska hyllningen till våra finska grannar (och mina släktingar) blev faktiskt en helt acceptabel variation av klassikern.
Koskenkorva Blueberry Juniper är liksom en pseudo-gin. Vodkan smakar mest blåbär och har drag av det där vilda som är enbär, men den får inte samma tryck som en gin. Och den skapligt utskällda finska aperitifen Rosita påminner inte alls om Campari, men den har en tranbärig bitterhet som passar perfekt in i sammanhanget.
Och med Cocchi Rosa istället för en tung röd vermouth blir en finsk Negroni en lättare upplevelse än sin italienska urmoder. Och det kan låta vansinnigt med smaksatt vodka och a-lagarbitter, men ge Suomi Negroni en chans. Jag lovar. Den funkar!
Kippis!


Suomi Negroni

4 cl Koskenkorva Blueberry Juniper
2½ cl Rosita
2½ cl Cocchi Rosa

Bygg med is i ett whiskyglas och rör om. Stick ner en strimma citronskal i drinken.

(Eget recept.)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...